"Julia, you really look like an angel. But when you open that beautiful mouth of yours, it's not beautiful. It's more like the devil. You should have horns on your head or something."

En colombiansk kollega överdramatiserade lite på jobbet idag. Missförstå mig inte, jag svär inte eller är elak, men jag är en hejare på sarkasm och ibland kan jag dra till med en smula ironi. Lite ut med hakan och enorm självdistans är vad som krävs för att palla jobba med grabbar dagarna i ända. Jag gillart.

Häromdagen lekte 3 av killarna på jobbet papparazzi. Tröttnade efter ett tag och tog första bästa tygstycke och höll för ansiktet.

Gick upp fem igår morse för att vara på jobbet sju. Pigg de första timmarna, fick en massa gjort. Tog hand om leveransen på skjortlagret, omorganiserade jeanssektionen och prismärkte alla skor på rea. Väldigt tillfredsställande att få så mycket gjort.

Kändes väldigt skönt att komma hem innan klockan sex på en vardag. Hann dessutom gå och handla och laga lite tortelloni, skypa med Jennifer, prata med mamma och ta hand om massa mail. Effektivitet yeah!

Glada jobbtöntar och trötta jag. Får väl klassa mig själv som tönt också kanske...

Efter att ha varit hemma sjuk i helgen möttas jag idag av "I missed you!" och massa kramar från höger och vänster idag på jobbet. Känns bra att veta att man är omtyckt i alla fall. Skämt åsido. Spenderade större delen av dagen i the shirt stockroom och arbetade mig igenom flera boxes överfulla med skjortor som skulle upp på hyllorna. Och hyllorna ska vi inte ens prata om, vilket bombnedslag man fick arbeta sig igenom.

Ibland är jag bara så udda att jag tycker att något så tråkigt som vika och göra samma sak i flera timmar kan vara ganska trevligt, väldigt avkopplande liksom. Man får en massa tid att tänka, inte jobba med massa krävande kunder, vara för sig själv i ett varmt rum... Jag klagar i alla fall inte.

Ps. Ida, nu förstår jag verkligen vad du menar med att inte kunna alla jobbtermer på svenska. Man vet meningen och förstår betydelsen, men de svenska vokabuläret finns automatiskt inte där. Men vi är fullkomligt medvetna om detta och kommer därför inte omvandlas till Vickan Silvstedt kopior, lovar.

Ingen torr, tråkig julfest med jobbet inte! En av våra assistant managers hade reserverat en hel avdelning på baren/klubben GEM, cirka två minter från jobbet. I princip alla närvarade, mycket dans (som resulterade i svett och många rökpauser), skratt, kramar och dricka.

Ryan och jag tog en taxi hem, somnade vid fem, och vad som hände sen, det får ni läsa i nästa inlägg...

Hur kommer det sig, oavsett hur många timmar man går upp i förväg, att det alltid slutar med att man är superstressad, smäller igen dörren och kutar till jobbet som en annan gasell för att hinna i tid till jobbet?

Jobb till 11, sen blir det nylanseringsgalej på Maya direkt efteråt! Funfunfun!

Unless you haven't noticed, I'm a hardworking woman.

Love, JL

Precis innan jag stack till jobbet. Om jag bara visste vad som väntade...

Usch, vilken jäkla dag! Lagret för accessoarer är svinkallt - där jobbade jag de första timmarna. Kollegor kom in lite då och då, slutade med att de satte på mig mössor och massa halsdukar för att jag inte skulle frysa ihjäl.

När jag precis städat i ordning och går ut i butiken för att värma mig, får jag order om att gå upp och jobba i kassan på damavdelningen. Döden dö. Vi har enorma glasdörrar som står öppna och det blåser in kall vinterluft, så det är (faktiskt utan att överdriva) lika kallt där som det är utomhus. Jag med min tunna klänning stod och hackade tänder, hade axlarna uppe vid öronen och stod med armarna i kors när jag hade några sekunder över för att hålla värmen. Tror ni inte managern då kommer och säger:

"Julia, you can't stand like that. It looks unprofessional."
"But I'm freezing."
"Go and get yourself a scarf."

Ja men visst! Som om en halsduk skulle göra susen! Stod där i drygt 3 timmar. Efter att kollegor givit mig medlidsamma blickar och sagt God Bless You/You're as cold as a popsicle stod jag inte ut längre. Sa att jag skulle bli sjuk om jag fortsatte stå där. Då vart det eld i brallan. Under min rast fick jag låna en tjocktröja av en kollega som var alldeles stor, varm och härlig. Tog emot att gå tillbaka till arbetet efter det.

Är dödstrött och har ont i kroppen. Dricker världens största kopp té nu och ska hoppa i säng alldeles strax och sova ut imorgon. Den kuren bör räcka för att jag ska vara fit for fight för morgondagens jobb.

---

Vill bara addera att jag med flit skrivit ganska negativt och flikat in med en smula sarkasm. Jag är inte bitter. Inte á la Tony Richardsson alltså.

jobbet!

Ingen helflashig bild kanske, men tänker mig att fler kommer dyka upp i sinom tid...

I onsdags käkade jag frulle med tuppen runt 6 snåret och slog följe med vargen i nattens dimma kring 12, 1. Lång dag med andra ord! Efter jobbet var det direkt in i the mock shop (inte den blekaste om vad det heter på svenska!) där jag och de andra modellerna testade våra outfits samt fick hår och smink fixat. Stört stressigt, men på något väldigt udda vis lyckades jag finna lugnet. Jag tror jag har någon slags inbyggad på/av knapp; när det blir för mycket kopplar jag bort och vice versa.

Vi slussades upp genom en hiss backstage. Hjärtat flippade ur och jag var väldigt nervös. Jag som sällan knallar omkring i skyhöga klackar - gå proffsigt och lugnt framför publik? Rätt som det var, var det över. Min låt kom, jag gick ut, alla skrek, busvisslade, tog bilder och applåderade (shit pommes, vad jag låter självgod nu!). Sen... minns jag ingenting mer. Fokuserade så mycket på att göra allt vi gått igenom att jag glömde bort att vara i nuet. Helt plötsligt var jag tillbaka backstage och fick high fives från vänster till höger. Var det redan över?

Sen, mina damer och herrar, fick jag världens adrenalinrus. Herre jösses och Amalia, vad jag älskar göra saker som jag inte är bekväm med! Adrenalinkicken man får efteråt är värt allt man går igenom för att komma dit!

Taggade ner med några kollegor efteråt på en pub, London-style.

Lyckades få high five från den tuffaste managern både igår och idag! Tror visst jag är lite stolt! Dödstrött nu, men imorgon är jag ledig, ska sova tills jag vaknar, utan alarm eller någonting. Vi hörs! God natt!

Exhaused. Approx 5 hours sleep per night, working every day this week... I need monday and tuesday, my days off, next week. Talk to you guys soon! Xxx

Trots många timmars sömn har jag brottats med huvudvärk hela dagen. Fråga mig inte varför jag gick till puben med kollegorna efter jobbet, många skratt delades i alla fall ut.

Men helvete, det här är ju helt stört! Det är så kallt i mitt rum så det kommer rök ur näsan och munnen när jag andas! Vad är vitsen med att ha elementen inställda på 6-9 och 18-24 - enbart? Icke ok.

Working 23-08 gick finfint. Var ganska kul faktiskt, om ni bortser från att jag var dödstrött. Pulade med the manekins hela natten. Nya kollektionen skulle upp, därför var vi bland annat tvugna att klä av och på dem. Ben, Edward, my man, my boyfriend kallade jag och Natasha dem, bevis på hur trötta vi var? Tunga, stela, armarna hakades inte på... Sjukt kul i alla fall. När nya kollegor droppade in i gryningen garvade de bara åt oss för att vi såg så trötta ut och våra "rather odd" kommentarer.

Anyways, jag tror jag börjar bli knäpp. Trillande innanför dörren runt 9 snåret imorse, efter jobb 23-08. Vaknade vid 3 tiden och är inställd på chill mode. Även om jag haft ett sånt mördarpass känner jag ändå för krypa upp i soffan i personalrummet, käka McDo, snacka med alla mina underbara, härliga, sköna, roliga, ärliga, konstiga kollegor och ha Family Guy på i bakgrunden.

Tja fan!

Jag säger bara så här; det är en grymt att jag trivs superbra ihop med min kollegor på Banana Republic, annars hade 40 timmar i veckan och lååånga arbetspass varit döden dö. Dock är en av dem jag är tightast med på semester i Birmingham (eeeh... okej...) och, mot min vilja, så stör det mig väldigt.

Tom: How will you make it without me for more than a week Julia?
Jag: I won't.
Tom: Didn't think so.

Under lunchrasten (snarare middagen med tanke på att jag fick den väldigt sent) kom Carmen, Ida, Caroline och Isabelle och hälsade på mig, bara sådär. Urgulligaste flickorna ever!

Trött blick, orkar knappt le, rosiga kinder... Japp, jag är trött.

Väldigt kul och utmanande idag på jobbet! Sliter verkligen häcken av mig, men trivs. Jag skojjar friskt med grabbarna och polarna nere i "stockroom" (främst spanjorer) flörtar för kung och fosterland med mig. Avslöjade för min kollega Lavi hur min middagsrutin sett ut de senaste 3 veckorna (pasta and mushrooms och konservravioli). Han skrattade åt mig och sa helt utan vidare att han skulle ta med en kokbok som jag kunde få låna. Gulligt värre!

"Hey Julia, can you make anything other than pasta and mushrooms? Like chicken? You know how to make chicken in tomato sauce? Have you ever done raw chicken?"

Lavi: Hey Julia, do you season your mushrooms?
Jag: I do, thank you very much. Salt and pepper.

Okej, nu är jag inte så värdelös i köket som jag kanske låter. Jag är helt enkelt för lat för att orka göra någonting annat, men jag kan dra till med: när jag väl ställer mig och gör någonting så blir det faktiskt riktigt bra.

Hur summerar man upp första dagen på jobbet?

Stört mycket information, pappersarbete, underskrifter, informationsfilmer, guideningar och perfektionistiska vikningar av chinos. Och jo, fick även veta att mina svarta strumpbyxor med smal spetsrand på sidan inte representerade butiken. Kommer man till jobbet och inte representerar märket tillräckligt blir man hemskickad. En gigantisk kedja som inte accepterar något annat än bäst. Jag gillar det dock, det höjer ribban och sporrar en.

En middag, bowling och Hard Rock Café kväll med mitt förra jobb i höstas. Bilderna visar i alla fall att vi trivdes och hade kul ihop.

Det blev sent igår. Var på personalfest med middag och bowling. Det var skitkul, tror nästan att jag vann också! Vi var stenseriösa, har ont i fingrarna efter att ha slungat iväg det där tunga klotet x antal gånger. Efteråt gick vi över till Hard Rock Café och snackade lite över några cola och öl, lattjo! Det är fina tjejer jag jobbar med!

Trivialt: Igår hade jag inte ätit på flera timmar. När vi skulle besälla var jag så hungrig att jag mådde illa. Så när maten äntligen kom slängde jag mig i den och hällde i mig drickan. Detta resulterade i att jag mådde fruktansvärt illa. Så typiskt mig, hjärnan hamnar liksom i offline-mode när jag är superhungrig.

En kollega tipsade därför mig: "Ät lugnt, mättnadskänslorna dyker inte upp förrän en kvart senare" och "drick vatten så försvinner illamåendet". Det var verkligen sant! Så från och med nu är det skärpning, jag måste sluta slänga i mig maten, mår så himla dåligt annars!

Köpte koftan för ett tag sen, men har inte hunnit använda den förrän idag. Ball rygg med små tussar tycker jag.

Hur kommer det sig att det alltid lyckads bli stressigt på morgonen, även om man har gått upp extra tidigt för att hinna med allt? Skitsamma, nu måste jag rusa!