God morgon!

Har drömt om svensk sommar, att jag var ute i Åkersberga vid vårt gamla landställe, att jag bråkade med mamma (varför?) och mina engelska kollegor kom och hälsade på. Vaknade av mig själv, utvilad och reda att möta dagen. Har tagit en dusch och äter frukost i lugn och ro. Det är så skönt att inte behöva stressa på mornarna, känns som hela dagen blir pajad om man gör det.

Läste ett himla klokt inlägg av Isabella Löwengrip. Om arbetsmarknaden och hur många unga ser på arbete. Jag håller med henne fullständigt, jag vill inte ha ett 9-5 jobb, måndag till fredag, tjäna samma summa oavsett hur mycket jag gör osvosv. Fick jag jobba med vad jag verkligen tyckte om skulle jag kunna jobba jämnt, kämpa, se företaget växa, ha grymma arbetskollegor, jobba över och fortfarande tycka det är roligt. Jag vill att mitt jobb ska vara en stor del av mitt liv som jag är stolt över och trivs med. Varierande arbetsuppgifter och utmaningar. Känner jag så för att jag är 90-talist, för att jag är jag eller för att jag är ung?