En helt vanlig kväll i L.A. Inget konstigt aaaaaalls...

God morgon finisar!

Oväsendet från utbyggnaden av altanen trängde igenom mina öronproppar imorse. Ögonbindeln hade åkt av under natten så mina ögon kunde vittna om att solen strålande utanför fönstret. Det är lördag, jag jobbade igår, det är svensk sommar, hela min familj är frisk och jag har underbara vänner.

Ute doftar det sommar. Pollen blandat med fläderblom, nyklippt gräs och blommor. Fan vad jag älskar Sverige när det är sommar, speciellt Stockholm och Göteborg.

Nu spelas I can transform ya som drar med mig in på minnenas gata. Låten pumpades ut på högsta volym genom högtalarna i bilen som vi trängt ihop oss i. Gled fram på Walk of Fame-gatan i Los Angeles med rutorna nerrullade och skrålade med till musiken. Vinden blåste i våra hår rufsiga och allt kändes så jävla underbart. Det var verkligen underbart.

Livet är långt ifrån perfekt, jag är inte lyckligaste kotten i världen, men just nu känner jag mig jävligt nöjd med tillvaron.