Men åh! Så typiskt mig att köra på i 110, och när kroppen bildligt talat knackar mig på axeln och säger "Tagga ner ett par kilo va" så låtsas jag antingen fått selektiv hörsel, blivit tillfälligt döv eller skrika "bingobingobingo" och hålla för öronen. Gör jag detta händer samma sak varje gång; sjuk, ynklig och nerbäddad i sängen. Denna gång har jag farbror Feber, fröken Djup Slemhosta, lillebror Huvudvärk, mormor Ont i Halsen och syster Snurrig på besök. Lattjo.

Att man aldrig kan lära sig va?