Jag är en parasit?

Publicerat klockan: 11:01:54 den 2008-08-30
God morgon!
Usch, nu känner jag verkligen ett starkt behov av en egen laptop. När jag skulle sätta mig vid datan imorse upptäckte jag att musen var borta. Jag förstod direkt vad som gällde; jag hade gjort något fel och det var dags att ringa Daddy. När jag pratade med honom i telefon var jag så arg att jag grät. För att få tillbaka datamusen måste jag ju ställa mig in på alla hans krav, vilket är tuffa sådana. Betala tillbaka, hjälpa till hemma, vara trevlig... när man skriver dem låter det som rätt naturliga krav, men det är det inte i grund och botten. Inte när man vet om de invecklade svaren.

Men saken är den att jag är inte hemma särskilt mycket. Jag går i skolan, jobbar, träffar vänner och är i allmänhet borta hemmifrån rätt mycket. Det är lätt att man blir som en parasit när man väl kommer hem, för det enda man faktsikt hinner göra är att duscha, äta sova och sitta en stund vid datan.
Fy, jag låter som en horribel person, men det vet både jag och min familj att jag inte är. Livet har bara blivit såhär, på gott och ont.
Därför känner jag ett starkt behov av en egen laptop. Så jag slipper bli av med datamusen och ställa mig in på någon annans order. Jag har alltid varit en person som gjort som jag velat, "frihet under ansvar", och det har fungerat bra för mig. Tills stunder som dessa infräffar. Jag är så hjälplös, för att få tillbaka datamusen måste jag ju göra som han säger. Det finns ingen återvändo.

Så nu har jag bestämt mig för att betala tillbaka summan och sedan ska jag aldrig någonsin mer fråga om lån av pengar. Aldrig sätta mig in i en situation som jag senare kommer ångra. Som jag inte kommer ha kontroll över.
Dessutom ska jag börja spara till en laptop. Och en egen lägenhet.

Någon som känner igen sig? Kanske gäller det andra saker, men ni hamnar fortfarande i samma situation? Dela med er i kommentarerna!

Kommentarer
Postat av: Frannie

Jag har sedan mitten av sommarlovet på allvar kännt ett obeskrivligt starkt sug efter att äntligen få bli självständig och flytta hemifrån, forma mitt eget liv. Ju äldre man blir desto större krav och desto mer regler tycks man behöva hålla sig efter, mina föräldrar är mer än nånsin på mig med diverse saker, även om de i botten är väldigt snälla och förhållandevis anspråkslösa. Man känner sig väldigtman måste hålla sig efter regler när man ändå är myndig, jag känner så iaf. Och argumenterar man emot får man till svar att det beror på att man bor hemma.

Själv har jag inte längre obegränsad tid framför min dator. Den är inte "spärrad", men tabu efter kl. 23.00, och det var väldigt kämpigt att få gränsen så pass sent, men de förstod att det var för inskickande av skolarbeten, för ibland hamnar man där och skickar in i sista minuten, hur välorganiserad man än har tyckts vara i sitt planerande. Nä du - så länge man bor hemma - på gott och ont - kommer man inte ifrån sånt här. Och jag tycker nästan att ju närmare utfluyyen kommer - desto "värre blir det"

:)

2008-08-31 @ 12:29:39

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0