Let it be over with
Publicerat klockan: 22:25:54 den 2011-04-22
En trött och osminkad tjej i St James Park i onsdags.
Ursäkta om jag skriver väldigt kryptiskt, men för bövelen vad tufft allt är just nu. Mycket har gåtts igenom de senaste veckorna. Jag är exhausted. Nästa vecka kommer många saker ha lösts, inte allt, men ändå en liten bit på vägen. Längtar tills dess. Vill bara att allt ska vara över. Konflikter ska vara lösta, diskussioner tagits, papper inlämnade, biljetter bokade, stora beslut fattade. Jag vill att någon vågar. Jag vill inte vara så rädd för att inte veta vad som kommer hända. Om en månad kommer mitt liv ha förändrats radikalt. Fantastiskt underbart samtidigt som jag bara vill gråta och gömma mig i ett hörn.
Varma London
Publicerat klockan: 20:02:24 den 2011-04-20
Men hörrni!
Gissa vem som trippade iväg i nya shorts, ballerinas, tee och tunn kavaj till St James Park och chillade med Ida och Caroline idag? Moi! Trots att jag höll på att förgås när jag knallade ner från Piccadilly Circus till parken, men tänkte medlidsamt på alla stackars kostymnissar som passerade mig, så jag höll kavajen på. Det är otroligt varmt och vackert i London just nu.
I dare you to...
Publicerat klockan: 01:40:00 den 2011-03-26
Nu var det sa in i bombens lange sedan jag uppdaterade att ni formodligen tror att jag gatt over till den andra sidan! Fel, fel, fel - som Brasse skulle ha sagt till Magnus och Eva i Fem Myror ar fler an Fyra Elefanter. Daremot har internet avlidit. 'Internet connectin is not connected to ccable', vilket pa ren svenska betyder att de byter ut bredbandet. Tydligen. Sedan kanske jag inte helt och hallet ska skylla pa tekniksnubbarna. Livet speedar pa i galet hog hastighet, knappt att man sjalv hanger med i samma tempo. Underbart dock, har nog aldrig levt sa intensivt som jag gor nu.
Ikvall korde jag, Sophie, Matt och Felipe pa en spelkvall/middag pa McDo. M, S och jag korde vidare pa Londons gator, hittade en fantastiskt vacker park, sprang i trappor, glodde pa Buckingham Palace. Uppmanade aven till leken "I dare you to...". Till exempel; Matt kramade om ett gigantiskt trad precis som Mowgli forsker klattra upp ett trad i Djungelboken. Sophie plockade paskliljor i drottningens tradgard och forsokte bli av med dem genom att ge till ensamma man i kostym. Sjalv gar jag nu efter namnet Klatterapan. Efter att ha blivit lyst pa med ficklampa av vakterna till palatset efter att ha kort diverse dansmoves liiite for nara for deras tycke och gatt balansgang pa ett staket med diverse trad och grenar som hinder fortjanar jag nog det. Vi motte sedan upp Alberto. Sophie och jag klattrade upp pa ett tak och sprang runt bland spotlightsen.
Denna kvall uppskattades valdigt. Enorm kontrast till den uppkladda Mayfair-varlden. Allt har sina for och nackdelar. En annorlunda fredag som kommer att kommas ihag.
Live life. Love. Laugh. Xxx, Little J.
Turista mig hit, turista mig dit
Publicerat klockan: 21:52:28 den 2011-03-14
Nog var jag en turist alltid! Tog en långpromenad längs Themsen, både på South- och Northwark sidan. Pausade i en liten shop som sålde konstböcker för en billig peng och en lång sväng inne på Tate Modern. Blev riktigt imponerad av en äkta Monet (Waterlilies) och den surrealistiska sidan av våning 3. Det var faktiskt ganska befriande att knata omkring på museet själv, jag kunde titta på det jag ville, snabbt som långt och skippa de våningar jag inte fann intressanta.
Efter att ha gått förbi St Pauls Cathedral (dit in tänker jag definitivt gå snart, otroligt vacker katedral!) hamnade jag på Casa di Caffé, där jag skrev lite om olika konstnärer över en riktigt krämig cappucino och banoffe pie. Kvällen har bestått av KFC, Gossip Girl och dusch. Plattade håret så jäkla snyggt, böjde liksom topparna. Inspiration från Blair i Gossip Girl, säsong 2.
Gäster kommer ikväll. Tänkte ta mig en liten tupplur innan dess. Tills vidare,
Julia
Everyone is a fucking Napoleon
Publicerat klockan: 20:56:20 den 2011-03-07
Trolle-ri trolle-ra! På Nando's i lördags, innan vi knallade till Market Place eller vad det nu hette...
Alltså, jag har varit så jäkla effektiv idag! Vill bara klappa mig själv på axeln, göra high five och ge mig själv stående ovationer. Fem dagar på raken har det varit kalas och ståhej, vilket har inneburit sena nätter (eller snarare tidiga mornar). I kombination med jobb så har detta inneburit ganska mycket för lite sömn, så jag känner mig ganska schleten nu.
Vi har firat Sophies födelsedag, haft avskedsfest för Katrina på jobbet (som jag för övrigt alltid kallar Kitty Kat) och haft en födelsedagsfest för Mickael hemma hos oss. Det är tre nätter det. De två övriga har Sophie (min supervisor/housemate för er som inte vet) och jag kommit hem sent, käkat lite middag och snackat om allt som man inte visste att man kunde snacka om inpå småtimmarna.
Jag har rent ut sagt varit urusel på att svara i telefon samt på sms, vilket jag minsann fått höra från alla håll och kanter. Det dåliga samvetet smyger sig på. MEN jag har haft jäkligt kul, så det är värt alla utskällningar i världen. Det är därför det känns så jävulskt bra att jag har fått så mycket gjort idag som omväxling så att säga. Jag har fixat frulle för ett helt kompani i form av pizza från Domino's och tårta från Marks & Spencers, tvättat (startar snart tvätt nummer 3!), dammsugit, städat huset + mitt rum från gårdagen, diskat, duschat, hittat en fantastiskt fin och enorm park i närheten av mig, där jag och Franceska satt i några timmar och blossade, njöt av solskenet, diskuterade livet och herrar. Jag har köpt lim, jobbkläder och ett par vita tygskor, handlat mat, lagat mat och limmat ihop mina ballerinas. I fredags gick det nämligen ganska vilt till, så Sophie råkade sparka av blommorna på mina ballerinas. Ser för jäkligt ut utan dem, så jag har jagat super glue idag. Succé!
Och på tal om blogginläggets rubrik; i lördags när vi var på coola Haymarket och skakade oss hittade jag denna texten på dörren till en av toaletterna. Väldigt fint tycker jag.
Hoppas allt är bra med er. Önskar ibland jag hade lite mer tid för bloggen så jag kunde uppdatera er mer frekvent. Men ni ska veta att jag lever livet. Fy sjutton vad stolt jag är över mig själv att jag vågade gå emot allt och flytta till London. Vill med detta säga att ni inte bör, utan ska, göra det ni vill. Oavsett vad alla andra säger. Puss och hej.
Globetrotter
Publicerat klockan: 14:05:36 den 2011-02-28
Värst vad alla är ute och flänger och far! Sophie är i Paris, mamma och pappa i Berlin, Mathilda i USA, Jennifer snart NY och Ida Paris. Själv är jag i London och har lite lösa planer med några vänner att åka iväg i april. Coolt att upptäcka världen, man plockar nästan alltid upp pusselbitar av sig själv på vägen.
Så är det
Publicerat klockan: 01:51:07 den 2011-02-16
Dessa tjejer kommer jag träffa imorgon! Swedish House Mafia - yeah!
Jag vet i fasiken hur jag ska uppdatera er på bästa möjliga sätt. Stört mycket som har hänt sen jag kom tillbaka till London för dryga veckan sen. Alltså, känslomässigt... whoh! Mycket liksom! Jag har flyttat, inrett mitt nya rum, hängt med min nya supervisor/syster/housemate Sophie, blivit väckt miss i nassen, haft gråtkalas (inte så hemskt som det låter och, suprise, det var inte jag som gjorde av med vätska), känt mig som världens sämsta vän/dotter som knappt hört av mig, varit på två dejter varav en på alla hjärtans dag, jobbat mycket, haft ont i fötterna för att jag bara går runt i mina för små ballerinas (vill man vara fin får man lida pin), en svensk kollega är tillbaka, jag har börjat hjälpa till som personal stylist på jobbet (who knew att jag skulle ha värsta skillsen för det och tycka det är underbart kul?!), käkat coco pops till frukost varje morgon, börjat planera inför semestern i april, tänkt att jag måste handla och tvätta tusentals gånger men aldrig haft tiden till det... och nu är det Idas födelsedag! Grattis på födelsedagen gamla tant! Puss!
This is why
Publicerat klockan: 11:55:12 den 2011-02-08
Älsklingar! Det är en VÅRsol som strålar över London idag! Jag trodde det skulle vara ganska jobbigt till en början att komma tillbaka till favoritstaden nummer ett som jag numera kallar min hemstad, på grund av alla fina människor jag åkte ifrån hemma i Stockholm. Jag erkänner, det var lite tufft, på planet och i tunnelbanan. Men när man flyger in över en stad som fullkomligen strålar och lyser upp av all gatubelysning och hem. Otroligt vacker syn, tror nästan att jag aldrig kommer vilja flyga in över London igen om det inte är mörkt ute. Synen är kolosalt vacker. Precis som nu, när solen lyser och sprider vårkänslor i luften. Alla kollegor och vänner som jag inte träffat, tanken på att man kan spendera mer tid utomhus utan att frysa ihjäl och att jag flyttar i veckan... Mitt nya år som 21 åring kunde inte börjat bättre.
Kärlek till er alla. Ha en fantastiskt dag.
/Julia
Kontraster
Publicerat klockan: 10:13:35 den 2011-01-31
Igår kväll med min fina lilla mamma.
Straight från flygplatsen till... en fotbollsplan i Haninge. Utomhus. Vilken kontrast alltså! Hade svårt att fokusera på uttagningen till stadslaget och vandrade omkring med blicken. De enorma snöhögarna, solnedgången, alla påpälsade föräldrar, kylan... Väldigt annorlunda.
Åkte hem, middag och mys med familjen. Vägrade gå in på mitt rum, kände INTE för att vara ensam. "Men ska du inte gå in och kolla ut det ser ut bara? Jag har ställt in tulpaner till dig ju." Sällskapssjuk är vad jag är.
På planet
Publicerat klockan: 10:07:40 den 2011-01-31
Efter frukosten på planet slocknade jag. Var så djävulskt trött, eftersom min housemate kom hem och förde världens liv, så det blev inte ens de planerade 4 timmarna... Vaknade när de sa i högtalarna att det var 15 minuter kvar till landning. Tittade ut, rynkade pannan, gjorde en konstig min och tänkte "Vad i hela...?" Långt där nere var det bruna och vita fläckar, över hela landskapet. Jag tänkte att jag måste hamnat på fel plan och var på väg att landa någon helt annanstans, inte Stockholm. Sen slog det mig. Det vita är snö. Jag drog en djup suck och började förbereda mig på att möta kylan.
London - Stockholm
Publicerat klockan: 10:39:43 den 2011-01-30
Den senaste veckan har varit nagot kaotisk. Valdigt mycket som har hant, grejer som ska fixas, manniskor att traffa, packa och jobb, sa klart.
Efter 4 timmars somn (jag vet, jag ar en sista minuten manniska) sitter jag nu pa Heathrow och vantar pa att min gate ska poppa upp pa informationsboarden.
Laste ut Twilight igar, sa New Moon fick folja med i handbagaget. Kanner att en fet take away kaffe och somn pa planet ar vad jag behover. Ses i Stockholm nasta gang! Simma lugnt!Maybe it's because you're a Londoner
Publicerat klockan: 14:33:25 den 2011-01-27
Min lilla Brunstig Tjur aka Elin har varit i Thailand och Vietnam. Kollade på hennes bilder och insåg två saker.
1. - Jag saknar henne tokmycket. + Jag får träffa henne om en vecka.
2. Jag vill åka till något främmande land, svettas, skratta, gråta, kämpa, sola, uppleva, kramas, gå alldeles för mycket, äta konstiga saker, njuta av livet, mixa lyxhotell med inte lyxhotell.... Sitter just nu med ytterkläderna på inomhus och huttar. Elementen är inte på under dagen (wtf?!). Så in i helskotta trött på denna jäkla kyla, konstant gå omkring och frysa, bära ändlöst mycket kläder, inte se solen.
Enough klagat! Ska gå och möta Sophie nu! Angående rubriken, jag bor i freaking London! Mycket vill ha mer!
Nytt hem, ny familj
Publicerat klockan: 07:16:22 den 2011-01-10
Inte bara flytta hemifrån, men dessutom till ett annat land när man är endast 20 år gammal får en att växa otroligt mycket. Inte bara medvind hela tiden, men jag tänker att motvind gör mig starkare. Det finns en mening med allt som händer.
Och även om jag har et liv här, så är det självklart att jag saknar min familj och mina vänner hemma. Kalasmycket. Men igår insåg jag att man kan skapa sig en ny familj och ett nytt hem vart man än är. Sade nämligen hej då till mamman i huset jag bor i eftersom hon åkte till Turkiet (i en månad) imorse, och hon sa "You're my daughter aswell, okay?. Take good care of yourself now, okay? And take care of my house, okay?". På detta blev det världens kramkalas och pussar på kinden. Smsade henne nu och fick ett sms med orden "Love you" inbakade. Fina grejer.
År 2010 reste jag lite
Publicerat klockan: 18:09:19 den 2010-12-29
Thailand - Khao Lak, Phuket
Vilka jävla veckor. Vi red på elefanter och vattenbufflar, gick i djungeln, låg på paradisöar med kritvit klibbig sand och kristallklart turkost hav. Jag fick thai massage och knäckte i princip alla ben i kroppen, manikyr och pedikyr, shopping, åkte guppiga båtar, träffade landets invånare och turister, fick komplimanger till både höger och vänster, prickikorviga ben (loppbett), blev grinig av p-piller, njöt i solen, läste ut 3 böcker, kände mig harmonisk och lugn på ett obeskrivligt underbart sätt. 
Spanien - Magaluf (Mallorca)
Efter många jobbiga händelser och tragedier bestämde jag och Elin oss för att spontanboka en resa. Vi behövde komma långt bort och skämma bort oss själva och bara njuta av nuet. Efter mycket om och men boardade vi planet. När vi gick ner för trappan från planet möttes vi av kyliga vårvindar och undrade vad fan det skulle betyda. Vi åkte ju för att komma iväg till värmen och hade bara packat ner sommarkläder och bikinisar. Men det blev varmt och vi hade en jädra resa. Myyycket chill, kortspel, sol och inget bad alls, gigantiskt BCM party, spanande på barer, utflykt med fyrhjuling, otroliga utsikter, god mat och fånigt många skrattstunder. 
USA - Santa Barbara, LA (CA)
Katy Perry, Justin Bieber, Miley Cyrus, B.O.B, svenska sommarhits, Ke$ha, MJ... Det ärliga med den här resan att Caroline och Jennifer bodde i Santa Barbara, så vi höll inte på att turist fasona oss, utan levde några härliga veckor i the US and A som vilka amerikanare som helst. Bortsett från att hela bunten pratade svenska. Lyxmiddag på piren, heldag med shopping på en bauta shopping centre, tokigt mycket sol och bad, strandpromenader, partaj, typisk midsommar, amerikanskt godis, mat, dryck. Jag började älska Yoghurtland, Abercrombie&Fitch och Forever 21. Lärde känna dessa människor på en helt annan nivå, det går inte att beskriva med ord. 
Sverige Road Trip - Sölvesborg, Göteborg
Jennifer gjorde en liten exklusiv sommarvisit i Stockholm, så Mathilda och jag passade på att sno henne i ett par dagar. Med krulltotten bakom ratten tävlade Jennifer och jag om vem som kunde säga "shotgun" snabbast. Vi kände oss vuxna som gjorde en road trip, körde bil, tog hand om ett hus och matinhandling själva och bestämde vad vi ville göra varje dag. Underbar frihetskänsla. Besök på en jättefin strand, släktingbesök, "utekväll" i Kristianstad. Ja insåg att riktig vänskap innbar att sitta uppkrupna i soffan, med skållhett té, ostar och vindruvor, tidningar och böcker lyssnade vi på regnet så smattade mot de tunna rutorna - knäpptysta. En kväll poppade en idé upp, "Varför inte svänga förbi Göteborg och festa på vägen hem?". Sagt och gjort. Carro mötte upp oss, vi hade förfest i lägenheten på Avenyn, klädde upp oss och kalasade på Nivå en minut till vänster. 
Storbritannien - London
Ända sedan jag fyllde dubbelsiffrigt och började läsa Harry Potter böckerna skapade jag en dröm om att flytta till London. Inte planera var, när, hur. Bara göra det. Drygt 10 år senare gjorde jag det. Jag satt hemma i soffan en eftermiddag med pappa och det kliade sådär som det brukar göra i min kropp när jag behöver dra mig vidare. 5 minuter senare hade jag bokat en resa till London. Inget jobb eller boende. Första månaden var rena helvetet, men det är - händerna på bordet - den nyttigaste erfarenheten hitintills i mitt liv. Fy fan vad stolt jag är att jag klarade det. Jag bor här nu.
Efter att ha knåpat, fixat och trixat ihop det här inlägget har den där välbekanta känslan spridit sig i min kropp. Den som gör att jag får klarhet i allt, själen inuti kroppen håller på att explodera. Jag behöver dra mig vidare. Jag behöver nya platser och upplevelser.
Jag har aldrig utvecklats och växt som mycket någonsin som människa tidigare i mitt liv, som det här året. 2008 var jag en mogen tonåring, 2009 hade jag ena foten lilla-dottern-världen och den andra i självständighetsvärlden. 2010 var utvecklingens år. Basta.
Dag 5 - sista dagen
Publicerat klockan: 15:10:04 den 2010-12-29
Ena studen var de här, nästa var dem borta.
Efter sista frukosten, dusch och utcheckning begav jag och familjen till Notting Hill. Pit stop på Starbucks för lite varm dryck (varm choklad = hit för Jens) och deras grymma morotskaka (grym hit för hela familjen). Vi fortsatte till Portobello Road. På lördagar brukar de ha en gigantisk marknad som löper längs hela gatan som definitivt kan vara värd att kolla in, men eftersom det var måndag fick vi nöja oss med de fina husen och butikerna.
Snablunch på McDo, sedan in i vår förbeställda taxi och ut till flygplatsen. Jag tänker inte kommentera eller säga någonting om hur jag upplevde detta, ni fattar nog. Har man inte fått se sin älskade familj på drygt 4 månader, umgås färre dagar än planerat när de väl kommer pga inställda flyg och sedan skiljas ifrån dem... Det gör ont. Det var i alla fall fantastiskt att få fira jul med dem här i London, farligt tacksam.
Dag 4
Publicerat klockan: 14:58:32 den 2010-12-29
Vad hände på söndagen då? Jo, medan jag spenderade dagen på jobbet och fick lite realitycheck, så körde familjen på en ordentlig sightsing dag. Ni vet nog att det finns lite grejer man kan glo på när man är här, och ja, det gjorde dem.
Efter jobbet mötte jag upp familjen på Ciao Bella för lite svamprisotto, rödtjut, san pellegrino, mozarella sticks och efterrätt. Mmm, vill tillbaka dit igen. Blev så himlelens bortskämd under dagarna de var här. Massa ledihet, kvalitetstid med familjen, otroligt god mat, massa roliga äventyr... får man säga att det typ var bästa julen någonsin?
Dag 3 - 25 december
Publicerat klockan: 14:50:51 den 2010-12-29
Den 25 december är London dött. Inte dött som i chill och man gör ingenting speciellt - kan skulle kunna säga att staden är avliden i ett dygn. Ingen buss, tunnelbana eller pendeltåg går. Taxichafförerna tar typ dubbla priset pga att alla vill åka någonstans men ingen har egen bil (vilket är förvirrande med tanke på att det är omöjligt att komma till London och inte se en bil).
Alla butiker, cafeér och matställen har "closed" skyltar på sina fönster. Som sagt, staden är död. Det trevliga med detta är att det går massa bra julfilmer denna dag och skulle man faktiskt bo här med familj, släkt och vänner är det en perfekt dag att chilla och äta.
Mamma, jag och pappa gick på en tre timmars promenad i Bayswater, Hyde Park, South Kensington och tillbaka. Det tog mig resten av kvällen att tina upp. Lite snabb fish and chips (eugh) och film på hotellrummet så begav hela familjen sig ut på matjakt. Denna dag till trots hade den italienska restaurangen Ciao Bella öppet - och tacka gudarna för det. Jag var fortfarande mätt så jäag körde på en helt otroligt god förrätt och, om möjligt, ännu godare efterrätt som jag delade med ena brorsan.
Fortsatt filmgluttande och dagen var en klar high five!
Dag 2 - julafton
Publicerat klockan: 14:33:12 den 2010-12-29
Traditionsmässigt en lite annorlunda jul. Jag började dagen med att skråla med till hög musik och hoppa i sängen (borde kanske inte tillägga at jag hoppade på Jens också...) Sedan spenderade vi större delen av dagen i Westfield, Europas största shopping mall om jag inte har fått det hela totalt om bakfoten. Hollisters var en hit för mamma och Jens, de gick loss därinne kan jag säga. Själv fick jag världens jag-måste-flytta-till-Californien-nu attack.
Linner på Jamie Oliver's Italian restaurang. Stööört gott. Burgarna var grymma, pommes fritesen ska vi inte ens prata om. De måste kryddat med något begär, för ända sen dess kan jag inte sluta tänka på hur gott det skulle vara med lite Jamie Oliver pommes frites.
Resten av kvälllen sprang vi mellan våra hotellrum och busade, myste, kollade på tv och hade det allmänt trevligt, så där som bara familjer emellan kan ha. Det känns alltid så himla lyxigt och mer värt att spendera någon kväll på hotellrummet när man är på resande fot. Då hinner man stanna upp och njuta av nuet, inse hur bra man faktiskt har det.
Dag 1
Publicerat klockan: 13:54:02 den 2010-12-29
Efter långfrukosten med Ida åkte jag till hotellet i Bayswater där familjen var. Vilket tårkalas. De i receptionen måste trott jag var en riktigt sentimental jäkel så som jag höll på, men när jag och föräldrarna gick upp till våra rum lyckades jag samla mig och framstå som en riktigt cool storasyster som hälsade på sina brorsor med ett "tja" och en fet kram. Bra jobbat.
Efter alla inställda flyg och all tid vi hade att ta igen, åkte vi direkt till Oxford Street, hälsade på mina kollegor och shoppade gräsligt mycket fina grejer till min bröder. Bortskämda jävlar. Nej då, det är dem värda. Typ.
Middag på Vapiano var en stor hit. Dock skulle jag vara lite matcho när kocken stod och gjorde i ordning min rätt, så jag fick liiite för mycket röd chili i min mat, så mycket att jag inte slafsade i mig alltihopa i en tugga. Skulle testa mamma, så jag tryckte upp 4 chilibitar på gaffeln och täckte dem med pasta och sås och sa "Här. Men akta, det är ganska starkt". Vad svarar människan? "Mmm, gott". What the heck?!
Vi begav oss tillbaka till hotellet efter ett pit stop på en lokal butik för lite cola, kakor, chips, vin, godis och choklad. Jens fick för sig att se ut som en pelikan/struts, vilket jag kände mig tvungen att dokumentera och lägga upp här på bloggen.
Humpti dum
Publicerat klockan: 04:38:25 den 2010-11-15
Middag på Vapiano med Ida och Isabelle. Harry Potter går inte förrän nästa vecka, så det blev lite av en besvikelse på grund av att vi inte kunde se den. Ida och jag köpte biljetter till The Social Network, som jag blev riktigt imponerad av. Den är väldigt i tiden, dessutom intresserar hela facebook-historien mig.
Nu har jag varit väldigt duktig och försökt stanna uppe så länge jag bara kan. Imorgon jobbar jag "overnight", vilket innebär att jag börjar 11 pm och slutar 7 am. Ser kanske inte fram emot det till 100 %, men jag älskar att göra nya grejer och utsätta mig för lite nya upplevelser, så det är inte helt genommotigt jag åker till jobbet imorgon kväll.
God natt. Eller god morgon, välj själv.
