Fokus inställt
Min kropp måste ha fått någonting om bakfoten. Det står nämligen ingenting i kalendern om att det ska vara "chokladdagen" idag. Har gått loss på Dumle med pepparkakssmak och Aladin-asken. Skäms inte en millimeter.
Första jobbdagen sen jag varit sjuk gick finemang. Däremot är jag lite nervös inför resten av veckan. Vet redan nu att jag måste jobba över minst två kvällar. Hoppas kroppen pallar, det måste den.
Som ni ser på bilden körde jag en lermask ikväll. Blir ringa några samtal innan jag går och lägger mig. Bara stenhårt fokus på jobb denna veckan om jag ska hålla mig kry, ingenting annat.
Mellansdagarna
Tänk när det är sommar igen...
Äntligen fick jag mig en rejäl natts sömn! Halva förra veckan sov jag riktigt lite och dåligt. Vaknade flera gånger per natt och det tog mig timmar att somna om. I natt vaknade jag bara två gånger och lyckades somna om relativt snabbt. Skönt!
Känner inte för att knuffas med resten av Sveriges befolkning i butikerna idag, men jag är i desperat behov av en nyårsklänning, så en liten stund tänker jag i alla fall ge mig in i mellandags-jul-hetsen. Nåja, går jag runt i min egna lilla bubbla kommer det säkerligen gå galant. :)
God jul, de senaste åren
2009:
Mamma och moster (tvillingar) fyllde jämnt, vilket vi firade med en fantastisk semester i Thailand. Jag har längtat tillbaka dit ända sen dess, det landet är som paradiset för mig. Själva julafton firade vi med en härlig soldag, för att senare på kvällen göra oss i ordning (jag minns att jag hade en azulblå långklänning på mig) för en special show á la julafton, tolkade av thailändarna själva.
2010:
Bodde jag som bekant i London. Jag fick inte ledigt över julen, så jag kunde inte åka hem till Sverige och fira. Då gjorde mina föräldrar något väldigt fint. De bokade en resa för hela familjen över till London för att kunna vara med mig under julen. Guld värt. Dagarna innan höll jag på att skita ner mig av nervositet; det var nämligen "snökaos" på Heathrow, så deras flyg blev inställt 3, 4 dagar på raken. Men de hann till själva julafton och jag fick en extra dag ledigt av min manager, eftersom hon märkte hur mycket det betydde för mig att ha dem hos mig.
2011:
Firar familj + den del av släkten som inte är iväg på annat håll, hos farmor och farfar. Tanken var att vi skulle vara hos oss först, men eftersom jag tog mig en sväng in på sjukan var det lite too much risky business, så vi är hos dem istället. Mitt mål är att hålla ut så länge som möjligt, jag är trots allt väldigt svag i kroppen efter hela mardrömsveckan... ;)
Summa summarum: det spelar ingen roll vart någonstans man är i världen, så länge man har nära och kära med sig under julen. OCH; lite variation förnöjer. ;)
GOD JUL PÅ ER! <3
Things you never thought I'd think
Förstår ni tillfredställelsen när jag, helt på egen hand, lyckas fixa till ännu en ny design här på bloggen?! Jag kan ändå lite om teknikens under, men det där med att byta header, bakgrund och så vidare - det är det lite pyssel med, vill jag lova! Därför är känslan av att vara tillfredsställd så underbar när man skådar sitt verk och känner sig nöjd.
Den är verkligen inte perfekt, men jag vill lite provisoriskt ha någonting annat, andra färger och bilder, och då funkar detta alldeles utmärkt! Dock känns det kanske aningens för mörkt, så känns det inte bra efter ett par dagar är det bara att byta till en kycklinggul bakgrund eller något, hehe.
Nu ligger det lite mer mystik och hemlighetsmakeri med i bilden. Jag berättar, men ändå inte. Det är fortfarande mitt liv och jag kommer inte ändra hur jag skriver. Bara en hederlig make over.
En sjukhusvistelse
JULFESTEN:
Förra onsdagen hade vi personaljulfest på jobbet. Awesome! Det fanns roliga snittar, chokladpraliner, drycker med och utan alkohol... Jag hängde vant med mina gäng (och hittade även nya polars). Vi dansade, sprang upp och ner för våningnarna, dansade och hade sparkcykelrace genom de långa korridorerna. Senare tog jag, Alex, Dennis, Anders och Jonas en taxi till stan där vi hängde lite på Rose, innan vi slutligen drog hem på efterfest hos Jonas.
JOBBET:
Både i taxin hem och morgonen snurrade det rejält i skallen. Jag mådde piss hela dagen, men dagen efter jobb-festen är i princip den enda dagen på hela året man inte kan ringa och sjukanmäla sig, vilket jag självklart inte gjorde. Middag med mina barndomsvänner på kvällen, blev lite sent. Vaknade på fredagen och mådde ännu sämre. Tänkte att det här kan väl inte vara dagen-dagen-efter? Huvudvärk, feber och ont i halsen =varningstecken! Det blev bara sämre och sämre under dagen, men jag behövdes på jobbet. I ett sånt läge fokuserar jag bara på att få dagen överstökad, inte "ska jag gå hem eller inte?". Så när jag väl åkte hem på kvällen (jobbade ju såklart över) så visste jag att något var galet.
BROMMA NÄRSJUKHUS:
Fick världens feber, grät, yrade, skakade, kallsvettades - hela kvällen. Och natten. Och morgonen. Stackars mamma fick inte en blund i ögonen. Vi fick en akuttid till Bromma Närsjukhus. Jag kom dit, svimmade lite halvt. Under denna tiden hann de kolla min hals (som såg värre ut än någonsin, och då är det ta mig fan illa), ta blodprov, puls, ge extremt mycket smärtstillande, dropp och beställa en ambulans. Mina värden var bottennapp, pulsen i topp, feber out of this world och halsen remitterad till öron näsa hals-akuten på KS.
KAROLINSKA SJUKHUSET:
Ambulansen kom, jag ansågs som pacient ganska bråttom, så jag kom direkt till doktorn, som gav mig, om möjligt, ännu mer smärtstillande. Vid det här laget hade jag så pass mycket av det i kroppen att jag i princip bara låg som en grönsak. Men ärligt, hellre det än smärtan i kropp och hals. På något vis lyckades de sätta mig upp, spruta bedövningsmedel i truten på mig, sticka med bedövningssprutor samt försöka tömma svullnaden i halsen (hade nämligen liiite problem med att andas vid det här laget). DET är banne mig bland det värsta jag varit med om.
Sedan fick jag komma upp till avdelningen. Fick ett eget rum och ännu mer mediciner. Det här var lördag eftermiddag. Fram till måndag eftermiddag blev jag serverad antibiotika och glukos på dropp och diverse starka smärtstillande. Jag låg lite halvt som en grönsak, och det var faktiskt bara skönt. Bara susa omkring i drömmarnas värld tills någon kom och väckte mig för att dropp skulle bytas ut eller att jag skulle till doktorn. På söndagen upprepades tortyrbehandlingen två gånger (!) av halsen med alla sprutor. Tårarna rann motvilligt nerför mina kinder, men det var bara att ta ett djupt andetag och bita ihop. Det var ju för att jag skulle bli bättre.
Det tog ända fram till måndagen innan mina värden blev okej igen. Både jag och läkaren ansåg att min hals var bättre, så jag gick åka hem senare samma eftermiddag.
Så nu är jag hemma igen. Precis som läkaren sa skulle det krävas ytterligare två dagar som var riktigt tuffa, sen skulle det börja släppa. Jag har slutat med smärtstillande (för mycket grönsak och konstiga drömmar) och tar nu istället inflammationshämmande och min antibiotika. Börjar lika långsamt som en snigel bli bättre. Det jobbiga just nu är att försöka sitta upp utan att tuppa av (ståendet kommer så småningom) och sakta med säkert äta mer och mer. Man kan ju inte gå från att ha ätit ingenting till normalportioner direkt. Men som sagt, jobbar på't.
Nu kan alla ni oroliga själar som ringer/smsar andas ut. Jag orkar inte skriva hela förklaringen till varje enskild individ, så bloggen fungerar väldigt bra som plattform för det. Thanks.
Dagens smile
Det här paret gick in på en klinik för att göra en vanlig check up och hittade ett piano... De har varit gifta i 62 år, mitt hjärta smälter!
Those shoes weren't made for walking
Oftast brukar jag köpa lite dyrare skor med kvalitét som verkligen heter duga. Bättre för miljön om man köper färre grejer som håller längre.
Men så har vi ju de svarta stövlarna i bild ovan. Jag slog till på dem för en halvbillig penning. Har aldrig riktigt älskat dem eftersom de varit lite stora i foten och skaftet suttit för löst. De hängde hur som haver med ner till Paris. Knallade runt i dem heeela lördagen. Det var rått ute och regnade lite lätt. Skorna blev helt dyngsura och mina fötter iskalla. När Jenny och jag kom tillbaka till hotellet efter en hel dag till fots slängde jag frustrerat av mig dem och tryckte ner dem i soporna. "Här får ni för att ni varit så dåliga!" tänkte jag skadeglatt, och jag har inte ångrat mig en sekund efteråt.
Hi, I'm Jonah
Såg precis den här videon och fick lite ont i hjärtat.
Var snälla mot varandra. Ta hand om varandra. Säg hej. Ett leende kan förändra någons dag till det bättre.
Behandla andra såsom du själv vill bli behandlad.
Glad första advent!
Stort tack till Julia och Ida idag för trevligt sällskap! Same goes for you Jenny Penny gosfia (bättre än räkan/gurkan? ;)). Och mamma, jag vet att jag sa att jag tyckte adventstaken var ful, men jag har ångrat mig, så den behåller jag! ;)
Glad första advent på er alla goa läsare!
Andas historia
Var uppe och rotade efter alla kassar med julpynt på vinden igår kväll och hittade denna trevliga weekend-bag. Vad som får mig att tycka om den lite drygt tusen gånger mer är att den en gång i tiden tillhört mormor och morfar. Jag är inget stort fan av second hand när jag inte vet vem som använt saken i fråga innan, men när jag faktiskt vet det så är det bara för mig att tuta och köra och fall in love!
Den andas historia och blir perfekt att ta med till Paris nästa helg med Jenny. Japp, det är dit kosan styr! Längtar så innerligt!
Bra helg
Hippiepromenix i helgen.
Så skönt att ta det lugnt i helgen, det behövde jag. Lillebror och jag sitter nu och tittar på "Tusen Gånger Starkare", jag slänger ur mig upprörda kommentarer om vartannat och suckar åt mellanstadietiden.
Solna Vikings - 08 Stockholm
I tisdags direkt efter jobbet hade jag tid hos tandläkaren. Det gick super, fick höra att jag hade perfekta tänder. Sedan mötte jag upp Ellen. Basketderby stod på schemat. Vikingarna vann visserligen, men det var en riktigt het och spännande match. Älskar basket!
Hör men lyssnar inte
Så här såg jag ut tidigare i veckan. Nu ligger jag i mina Hollister mjukiskläder i sängen med laptopen på magen. Jobbade över igår, kom hem och gick direkt och la mig. Klockan 20:00. Mådde alltså inte bra. 11 timar senare vaknade jag och drog till jobbet. Tänkte inte så mycket på hur jag mådde, ställde helt enkelt in mig på att bara orka med dagen, men kollegorna gav mig oroliga blickar och skickade till slut hem mig.
När ska jag lära mig att lyssna på min kropp, vad den vill och behöver - i tid? Detta är alltid vad som händer när jag kör på i 10.000 knop i sekunden. Jag hör min kropp klaga och borde lyssna, men jag hinner inte så jag struntar i det.
Ja ja, det är väl i alla fall bra att man har några förbättringsområden att jobba på. ;)
Loosing my mind on a tiny error
Den här helgen har jag verkligen varit nere. Ni vet så där så man går runt med ledsna hundögon och knappt någonting känns kul. Man är trött och bara vill sova. Att man kan trycka på en knapp och så löser sig allting.
Det är okej att vara nere. Dels för att det bara är det, man kan inte vara på topp hela tiden, och dels för att man lär sig uppskatta the great moments bättre. Men det är ju så jäkla tråkigt, jag känner knappt igen mig själv.
Imorgon går jag upp i ottan, reser genom vad som känns som hela världen för ett appointment i Högdalen (!). Straight till jobbet, träning med min kollega Dennis vid dagens slut. Över och ut.
There's a special little store near Baker Street
Vid stationen Baker Street i London finns den enda skobutiken i världen där jag köper mina snygga skor. Vill boka en resa nu, så jag kan köpa massa, massa, massa fina skor - och besöka nya Forever21 såklart. Eller tja, det finns ju galet mycket jag vill göra när jag kommer dit, men skor är en (stor?) anledning.
Dinner-date
Dags för middag ute med papi! Det här har jag sett fram emot, klackar är ett måste! Ibland är det skönt att komma hemifrån och ha liten egen-tid med föräldrarna, middagade med mamsipamsidamsi förra veckan. Lyx!
Boost straight från IKEA
Livet är inte bara svart på vitt. En människa är inte bara djup, bara sprallig, bara smart, bara ytlig, bara händig, bara tuff, bara känslig... Det är så jäkla coolt att man kan ha massa olika egenskaper! I helgen har jag till exempel varit händig, byggt en byrå helt själv! Egoboost!
Kom till Sverige!
Bild från http://blogg.amelia.se/maria-montazami
En salong som ovan tycker jag borde finnas i Sverige. Och manikyr/pedikyr för en rimlig peng. Bara droppa in innan man ska ut, på semester eller helt enkelt bara vill skämma bort sig själv lite grann.
How would you react if you thought your friend was dying?
Samtal 5am
5am. Julia och Jennifer sitter på övervåningen på McDonald's på Avenyn. Caroline kommer. De pratar en liten stund.
Julia: Men ofta! Hur kunde du veta att vi satt just här?!
Caroline: Men hallå, kom igen! Vart skulle ni annars varit om inte McDonald's?!
