Jag, Matthew och Francesca satt vid personalentrén till jobbet och väntade på att vår vän/supervisor Sophie skulle komma. Jag frös och satt i Francescas knä. 3 kostymnissar gick förbi, och helt random sätter sig en av dem (den jag tyckte såg bäst ut) i knät på mig och säger "Hi. How are you?" Typ som att vi redan kände varandra, vilket mina kollegor antog när jag började prata med grabbarna som om det inte vore något konstigt alls. Vi pratade ett ganska bra tag, så när jag en bra stund senare såg Sophie komma gick jag fram till henne.

- Who are they? frågade hon.
- I have no idea, svarade jag.
- Oh. It looked as if you did.

Vi sa hej då till nissarna och drog till Vapiano där vi försåg oss i baren och blev lite lätt salongsberusade. Max anslöt och fy bubblans vad vi bubblade och garvade tillsammans. Mycket smaskiga sanningar, anförtroenden, löften och hemlisar. Vid 12-snåret tog jag sista tunnelbanan hem medan de fortsatte ut på nya äventyr.

Sophie har ett ess i rockärmen som kock i Australien, så vi skakade hand på (tredje bilden nerifrån) att hon ska kirra dinner party innan februari. Perfekt med tanke på att jag åker hem till Stockholm för att fira min födelsedag då och hon till Paris för att köpa sig ett Eiffeltornshalsband från Tiffany. Skriver detta här så jag inte glömmer bort. En handskakning är en handskakning.