Jag hittade en artikel i en tidning som beskrev min morfar på ett lite annorlunda sätt. Morfar ser man vanligen som morfar, jag har aldrig tänkt honom på det här sättet. Men nog fnissade jag när jag läste texten.

"Han liknar en äldre distingerad herre till ett medelstort engelskt gods, rättfram och med mild auktoritet, inte snobbig. Den smårutiga tweedkavajen sitter ledigt. Man anar golfbyxorna och ridstövlarna frastän de inte syns för ögat."